Jag har varit rejält dålig på att skriva både under och efter graviditeten men jag vill samtidigt få spara mina minnen någonstans så jag börjar här igen :)

 

Vi kan börja med en förlossningsberättelse.

 

Lördagen den 2 mars runt 9 tiden bestämde jag mig för att ringa förlossningen då jag haft ont i magen i 2-3 dygn. ihållande smärta och inte några värkar. Barnmorskan som jag pratae med tyckte att vi skulle åka dit för en koll.

Hollie lämnade vi hemma hos mormor och moffa och jag och K styrde bilen mot Falun.

Jag tog med bb-väskan ifall att ;)

 

När vi kom fram blir vi visade till ett rum där en bm sätter en ctg kurva och där ligger jag i ca 40 min innan hon kommer tillbaka. Kurvan visar att jag har svaga men regelbundna sammandragningar, vid undersökningen säger hon att jag är öppen 2-3cm!

 

Efter mycket väntan får vi veta att vi får stanna på patienthotellet då sammandragningarna är regelbundna och det dagen därpå är vasaloppet. Vi ringer våra föräldrar och berättar hur läget är och att Hollie måste sova kvar hos mormor o moffa.

 

Jag och K åker på MAX och äter massor. Smärtan i magen kommer oftare och håller i sig bra länge emellanåt men det gör ont och det är inte alls som värkar.

Ett besök på ica maxi för att köpa snask, tidningar och tandborstar. Vi hade ju inte en tanke på att vi faktiskt skulle få vara kvar då jag bara är i v 37+2.

 

Vid 18.30 åker vi till patienthotellet och ställer iordning oss där. Vi beslutar oss för en liten kort promenad bara för att se om det kan sätta igång något men det blåser halv storm ute så det blir en rejäl kortis.Vi kommer tillbaka till rummet och lägger oss och ser på melodifestivalen. Jag somnar runt 21 men K ligger vaken till 23.30.

 

Efter 24- 00:30 väcker jag K då jag känner att det är något som händer, jag vet inte om det är blod eller om vattnet går säger jag men det får jag snabbt reda på när jag försöker sätta mig, det är vattnet osm går och det med besked! Det forsar ur mig och det är rejält med blod i det också. Jag blir lite panikslagen och vi ringer upp till FL och vi får komma dit.

 

Vi får ett rum runt 01 tiden och dom sätter Ctg igen. Bebisens hjärtljud är lite sisådär och jag hade mycket blod i fostervattnet så jag förbereds för ett ev kejsarsnitt.. Vi blir rädda och oroliga men bm som är med oss känns lugn och trygg.

Värkarna tilltar och jag får börja med lustgasen. Känns jätteskönt!

Efter 2 säger jag att jag ska ha ryggbedövning så narkosläkaren får komma. Efter 4 försök sitter den rätt och oj vilken skillnad den gjorde, men för min del var det inte alls värt det! Bara 40 min efter bedövningen börjar jag få ont igen och det är för att bebis sjunkit ner och är på väg ut.

Sen går det snabbt och helt plötsligt är bebis ute!! Helt ofattbart hur bra allting gick och vi får se att det är en liten kille, en helt pefekt liten kille på 3355g och 51 cm lång! <3 Vi är ännu en gång världens stoltaste!

Hurra Hollie är storasyster!!! <3